Vad är Stackelberg-modellen?
Stackelberg-modellen är en ledarskapsmodell som gör det möjligt för företaget som dominerar på marknaden att sätta sitt pris först och därefter optimerar efterföljande företag sin produktion och pris. Det formulerades av Heinrich Von Stackelberg 1934.
Med enkla ord, låt oss anta en marknad med tre spelare - A, B och C. Om A är den dominerande kraften kommer det att ställa in priset på produkten först. Företag B och C kommer att följa prisuppsättningen och kommer därför att anpassa sina produktionsbaserade utbuds- och efterfrågan.
Antaganden i Stackelberg-modellen
- En duopolist kan tillräckligt erkänna marknadskonkurrens för att baseras på Cournot-modellen
- Varje företag strävar efter att maximera sina vinster baserat på förväntningen att konkurrenternas beslut inte kommer att påverkas av dess produktion.
- Det förutsätter perfekt information för alla aktörer på marknaden
- Obs: Ett underliggande antagande med Cournot-modellen är att de operativa företagen inte kan samarbeta och måste försöka maximera vinsten baserat på sina rivalers beslut.
Modeller som Stackelberg, Cournot och Bertrand har dock antaganden som inte alltid gäller på verkliga marknader. Medan ett företag kan välja att följa Stackelbergs principer, kanske det andra inte skapar en situation med komplexitet.
Stackelberg-modell Steg för steg-beräkningar
Följande steg kan hjälpa till att lösa ett grundläggande problem baserat på Stackelberg-modellen:
- Steg 1: Skriv efterfrågefunktionen för marknaden.
- Steg 2: Skriv kostnadsfunktionerna för både företagets A och B på marknaden.
- Steg 3: De enskilda reaktionsfunktionerna i duopolet finns genom att ta partiella derivat av vinstfunktionen.
- Steg 4: Anta företag A som ledare, få vinstmaximeringsekvation för företag A som ersätter företag B: s vinstfunktion i företag A-ekvation.
- Steg 5: Lös för företag B som följer.
Möjliga scenarier av Stackelberg-modellen
Följande omständigheter är möjliga om två företag A och B deltar i en duopolkonkurrens:
- Företag A väljer att vara ledare och B vill vara efterföljare
- Företag B väljer att vara ledare och A vill vara efterföljare
- Både A och B vill vara ledare
- Både A och B väljer att vara följare
Takeaways
- Det är uppenbart att de två första scenarierna kommer att resultera i jämviktstillstånd efter en tidsfördröjning där vinstmaximeringsfunktionerna kommer att fungera som avgörande faktorer.
- I fall 3 kommer en krigssituation att inträffa eftersom jämvikt kommer att vara svårt att fastställa. Man kan förvänta sig att en sådan loggerhead-hållning endast kan elimineras om det svagare företaget kolliderar eller misslyckas och leder till monopol på marknaden.
- Slutligen, i fall 4, kommer vinstmaximeringsförväntningarna inte att hålla, och de måste revidera det. Detta ger upphov till Cournot-tillståndet.
Ytterligare anmärkning
- Eftersom Stackelberg-modellen följer ett sekventiellt rörelsemönster och inte samtidigt kan man säga att ledaren som naturligtvis har förstahandsfördel tar kontroll över produktionen och därmed prisinställningen.
- Efter ovanstående argument har de företag som följer Stackelbergs ledare en mindre marknadsandel och vinstmarginaler.
Förstå Stackelberg grafiskt
En viktig uppkomst av denna modell är att en av Stackelbergs ledare producerar mer produktion än vad den skulle ha producerat under Cournot-jämvikten. På samma sätt producerar följare i Stackelberg-modellen mindre produktion än Cournot-modellen. För att visa detta, titta på den grafiska representationen nedan:
Förutsatt att x-axeln representerar produktionen av företag A och y-axeln för produktion av företag B. Mängderna Qc och Qs anger en jämviktspunkt för Cournot respektive Stackelberg-förhållanden.
Om företag A antar sig som Stackelberg-ledare och B som följare, kommer det att producera Qa-kvantitet. Följaktligen följer företag B med Qb 'vilket är det bästa det kan maximera upp till. Lägg märke till att Qs är Stackelbergs jämviktspunkt där företaget A producerar mer än vad det kan producera vid Qc, vilket är Courtons jämviktspunkt.
På samma sätt, när företag B följer efter att företag A har fattat beslut om produktion, producerar företag B mycket mindre än vad det kunde ha haft om det hade varit ett Courton-spel.
Stackelberg vs andra modeller
Jämförelse av Stackelberg-modellen med de andra modellerna:
Likheten med Cournot-modellen
- Båda modellerna antar att kvantiteten är grunden för konkurrensen.
- Båda modellerna antar produktens homogenitet i motsats till Bertrand-modellen som också inkluderar teori om differentierade produkter.
Slutsats
Stackelberg-modellen är fortfarande en viktig strategisk modell inom ekonomi. Denna modell är användbar för ett företag när den realiserar utsikterna till lönsamhet enligt konceptet med förstahandsfördelar. En praktisk instans där ledarna visar engagemang för det första steget är kapacitetsutvidgning. Det antas att åtgärden inte kan ångras. I princip är Stackelbergs strategi viktig där den första flyttaren, ledaren, agerar oberoende av vad följaren kommer att bli.
