Kreditrisker i banker

Vad är kreditrisk vid bankverksamhet?

Med kreditrisk avses risken för att låntagaren inte betalar betalningar eller inte betalar eller inte följer avtalsenliga förpliktelser. Bankernas intäkter kommer främst från ränta på lån och lån utgör därför en stor källa till kreditrisk. Banker står inför kreditrisker från finansiella instrument som acceptanser, interbankaffärer, handelsfinansiering, valutatransaktioner, terminer, swappar, obligationer, optioner, avveckling av transaktioner och andra.

Från och med maj 2019 översteg kreditkortsförluster i USA andra former av enskilda lån. Det har skett en enorm ökning av utlåningen till mer riskfyllda låntagare, vilket har resulterat i större avdrag för bankerna.

Orsaker till kreditriskproblem i banker

Även om kreditrisken är inneboende i utlåningen kan olika åtgärder vidtas för att säkerställa att risken minimeras. Dålig utlåningsmetod leder till högre kreditrisk och därmed förknippade förluster. Följande är några bankrutiner som leder till högre kreditrisk för banken:

Orsak nr 1 - Kreditkoncentration

Om en majoritet av bankernas utlåning är koncentrerad till specifika låntagare / låntagare eller specifika sektorer orsakar det en kreditkoncentration. Den konventionella formen av kreditkoncentration inkluderar utlåning till enskilda låntagare, en grupp anslutna låntagare, en viss sektor eller bransch.

Exempel på kreditkoncentration

Låt oss överväga följande exempel för att bättre förstå kreditkoncentrationen

  • Exempel # 1 -  En storbank fokuserar endast på utlåning till företag A och dess gruppenheter. I händelse av att koncernen drabbas av stora förluster skulle banken också tappa en stor del av sin utlåning. För att minimera risken bör banken därför inte begränsa sin utlåning till en viss grupp av företag ensam.
  • Exempel # 2 -  En bank lånar endast ut till låntagare inom fastighetssektorn. I händelse av att hela sektorn står inför en nedgång, skulle banken också automatiskt gå förlorad eftersom den inte kommer att kunna återkräva de utlånade pengarna. I det här scenariot finns det fortfarande en hög kreditrisk även om utlåningen inte är begränsad till ett företag eller en närstående grupp av företag om alla låntagare kommer från en viss sektor.

För att säkerställa att kreditrisken hålls lägre är det därför viktigt att utlåningsmetoderna fördelas på ett stort antal låntagare och sektorer.

Orsak nr 2 - Kreditutfärdande

Detta inkluderar brister i bankernas kredittilldelnings- och övervakningsprocesser. Även om kreditrisken är inneboende i utlåningen kan den hållas på ett minimum med sund kreditpraktik.

Följande är fall där brister i bankens kreditprocesser leder till stora kreditproblem -

# 1 - Ofullständig kreditbedömning

För att utvärdera låntagarens kreditvärdighet måste banken kontrollera (1) låntagarens kredithistorik, (2) återbetalningsförmåga, (3) kapital, (4) lånevillkor och (5) säkerhet. I avsaknad av någon av ovanstående information kan låntagarens kreditvärdighet inte utvärderas korrekt. I ett sådant fall måste banken vara försiktig när den lånar ut.

  • Till exempel - Företaget X vill låna 100 000 $ men det tillhandahåller inte tillräcklig information för att utföra en grundlig kreditvärdering. Därför är det en högre kreditrisk och kommer endast att vara berättigad till ett lån till en högre ränta jämfört med företag som har en lägre kreditrisk. I ett sådant scenario, om en bank går med på att låna ut pengar till företag X i syfte att tjäna högre ränta, kommer den att förlora båda intressen såväl som huvudmannen, eftersom företag X utgör en högre kreditrisk och kan komma att fallera när som helst under återbetalning.
# 2 - Subjektivt beslutsfattande

Detta är en vanlig praxis i många banker och andra institutioner där ledningen får fria tyglar för att fatta beslut. Om ledningen får fatta beslut oberoende av företagets policy, som inte är föremål för något godkännande, kan det finnas fall där lån beviljas till närstående utan kreditbedömningar och följaktligen ökar också risken för fallissemang.

  • Till exempel - I avsaknad av strikta riktlinjer kommer Mr. K, direktör för en storbank, med större sannolikhet att förskottlåna till ett företag som leds av hans släkting eller nära anknytning utan att utföra adekvata kreditbedömningar. Om lånet hade förts fram till ett tredje partföretag utan föreningar till Mr. K, skulle det ha gjorts en grundlig kreditkontroll och kreditrisken skulle vara lägre. Därför är det viktigt att ledande befattningshavare inte får fria tyglar i utlåningsbeslut.
# 3 - Otillräcklig övervakning

Om utlåningen är på lång sikt är de nästan alltid säkrade mot tillgångar. Värdet på tillgångarna kan dock försämras över tiden. Därför är det inte bara viktigt att övervaka låntagarnas resultat utan också övervaka tillgångarnas värde. Om värdet försämras kan ytterligare säkerheter bidra till att minska kreditproblemen för banken. En annan fråga kan också vara förekomsten av bedrägerier i samband med säkerheter. Det är viktigt för banker att kontrollera förekomsten och värdet av säkerheter före utlåningen för att minimera risken för eventuella bedrägerier.

  • Exempel A -  Företag P lånade 250 000 dollar från en bank mot värdet av dess kontor. Om banken regelbundet övervakar tillgångens värde, i händelse av någon minskning av dess värde, skulle den kunna be om ytterligare säkerhet från företaget. Om det emellertid inte finns någon regelbunden övervakningsmekanism, där både tillgångens värde minskar och företag P inte betalar sitt lån, står banken förlorad vilket kunde ha undvikits med en sund övervakningspraxis.
  • Exempel B - Låt oss betrakta samma exempel - Företag P lånade 250 000 USD från en bank mot värdet av dess kontor. Innan utlåningen är det viktigt att banken verifierar tillgångens existens och dess värde och inte bara följer det inlämnade papperet. Det kan finnas fall av bedrägerier där lån tas mot fiktiva tillgångar.
  • Exempel C - Företag P lånar 100 000 dollar utan säkerhet baserat på dess resultat. Att göra kreditbedömning före utlåning räcker inte. Det är viktigt att bankens resultat regelbundet övervakas av banken för att säkerställa att det är i stånd att återbetala lånet. I händelse av dålig utveckling kan banken begära att säkerheter ställs och därmed minska kreditriskeffekten.

Orsak # 3 - Cykliska föreställningar

Nästan alla branscher går igenom en depression och en högperiod. Under högkonjunkturperioden kan utvärderingarna resultera i låntagarens goda kreditvärdighet. Men branschens cykliska prestanda måste också beaktas för att nå resultaten av kreditbedömningarna mer exakt.

Exempel - Företaget Z får ett lån på $ 500.000 från en bank. Det bedriver verksamhet med fastigheter. Om den lånar under en högkonjunkturperiod måste banken också ta hänsyn till dess resultat under en efterföljande depression. Banken måste inte alltid följa de aktuella trenderna, men måste också försäkra sig om eventuella framtida nedgångar i branschprestanda.

Slutsats

Kreditrisker i banker är inneboende i utlåningsfunktionen. De kan inte undvikas helt; deras påverkan kan dock minimeras med korrekt utvärdering och kontroller. Banker är mer benägna att ta högre risker på grund av sina höga utlåningsfunktioner. Det är viktigt att de identifierar orsakerna till stora kreditproblem och implementerar ett sundt riskhanteringssystem så att de maximerar sin avkastning samtidigt som riskerna minimeras.