Skuld till BNP-förhållande

Vad är skuldkvoten?

BNP till skuldkvot är ett mått som används för att jämföra ett lands skuld med dess bruttonationalprodukt (BNP) och mäter ekonomins finansiella hävstång, det vill säga dess förmåga att betala tillbaka sin skuld. Ett land med hög andel skulle inte bara ha svårt att betala tillbaka sin skuld utan skulle inte heller kunna söka skulder från sina långivare, eftersom det finns större chanser att det fallerar.

Formel för skuldkvot

Nedan följer formeln för att beräkna skuldkvoten.

Skuld till BNP-förhållande = Total skuld i ett land / Total BNP i ett land

Ett land med hög andel kommer att försöka öka sin ekonomi och tillväxt och i gengäld också behöva tunga finanser. Men på grund av ett högt förhållande går det ofta inte att samla in pengar från inhemska och internationella marknader. Länderna försöker sänka sin andel, men det är inte en förändring över natten och några år går för att sänka förhållandet. Oroligheterna i detta förhållande ses ofta under en nationell ekonomisk lågkonjunktur, krigstid eller annan utlåning. Det uttrycks i procent, men ytterligare dimensionell analys kan göras för att beräkna antalet år som skuld kan återbetalas.

Enligt IMF är skuldkvoten för Japan 234,18% år 2019, det högsta följt av Grekland med 181,78% och Sudan med 176,02%. USA var 109,45%, Frankrike 96,2% Storbritannien 85,92%, Indien 67,29% och Kina 54,44%.

Enligt posterna från IMF, nedan är diagrammet som visar skuldkvoten för få länder för 2018 och 2019.

Hur använder man skuldkvoten?

Regeringen använder denna kvot för ekonomisk och finansiell planering. Med hög skuldkvot kommer regeringen ofta att driva mer pengar till ekonomin genom att skriva ut nya valutasedlar och utfärda instrument i utländsk valuta. tillhandahålla låga räntor till banker och försäkringssektorer och ge nya möjligheter för allmänheten. Det gör det möjligt för investerare i statsobligationer att jämföra skuldnivåer mellan länder.

Enligt en studie som gjordes av Världsbanken visar man att om skuldkvoten överstiger 77% under en lång tid, saktar den ned den ekonomiska tillväxten med 1,7% för varje procentenhet av skulden över denna nivå. För växande ekonomier minskar tillväxttakten med 2% för varje ytterligare procentenhet av skuld över 64%.

Exempel på skuldkvot

Nedan följer några enkla exempel för att förstå detta koncept på ett bättre sätt.

Du kan ladda ner Excel-mallen för skuld till BNP här - Skuld till BNP-Excel-mall

Exempel nr 1

Låt oss säga att vi vill beräkna skuldkvoten för 5 länder (hypotetiskt). För detta skulle vi behöva deras totala skuld och totala BNP.

Beräkning av skuldsättningen i förhållande till BNP i land A

• = 50/75
• = 66,67%

På samma sätt kan vi beräkna för återstående länder.

Som vi kan se har land B den högsta BNP, vilket innebär att det kommer att ha svårt att betala tillbaka sina skulder. Det antas ofta att länder som har ett förhållande över 100% har chanser att försumma, vilket inte är sant. I exemplet ovan kan vi för land Z förstå att det kan betala tillbaka 78,26% av den totala skulden.

Fördelar

• Det gör det möjligt för investerare att jämföra skuldnivåer mellan länder innan de investerar i obligationer som emitterats av regeringar.
• Det hjälper regeringar, ekonomer att förstå trenden och mönster för nedgång i ekonomin och hjälpa dem att hitta en lösning för att komma ur den.

Nackdelar

• Förhållandet till en viss grad ger en kort uppfattning om hur en ekonomi fungerar. På grund av den stora mängden data är det dock inte möjligt att få mycket exakta detaljer om skuld och BNP i en ekonomi.
• Jämförelsen mellan länder kan inte göras enbart på grundval av skuldkvoten. Varje land är annorlunda vad gäller storlek, befolkning. Regeringens politik, inflationstakten etc. Andra faktorer bör också anses ha samma bas för jämförelse innan man investerar på aktiemarknaden.

Slutsats

Det är mycket viktigt för regeringen att fokusera på dess BNP såväl som skuldkvoten. Varje land markerar sin plats i handeln och investeringarna när det har en stabil ekonomi i utveckling. Att ha en högre andel placerar dem dåligt på den internationella marknaden och de börjar förlora sitt utrymme på den internationella marknaden. Sådana ekonomier börjar tillhandahålla varor och tjänster till en lägre kostnad, vilket gör dem ännu svårare att klara av sin skuld (exempelvis Grekland).

Detta gäller dock inte alltid för länder som USA, Japan, Tyskland, etc. eftersom de är starka ekonomier och visar tillväxt år för år. Det är viktigt att vi inte bara tittar på en sådan finansiell matris utan också gör trendanalyser för att förstå djupet.